Äntligen har jag fått träffa eleverna! Har ju gått på jobbet i en över en vecka och hört om en massa namn men inte vetat vilka de pratar om. Men nu fick jag träffa nästan alla och börja skapa mig en egen bild om hur de är som personer. Jag kanske är färgad av det som de andra har sagt om dem, men jag tror inte att det är så farligt.

Första delen av dagen så var det bara de nya eleverna som skulle komma. 4 av 6 kom, och killen som jag ska vara med var tyvärr inte en av de 4. Han är på semester och vi vet inte riktigt när han kommer. Men förhoppningsvis snart!
De som var där var jättenervösa och tysta. Det var helt annorlunda från då de gamla eleverna kom. Då var det massa liv och rörelse. De fann sig direkt och började spela spel och snacka på. Det var så kul att se =) Jag kände med en gång hur kul och givande det kommer att bli att arbeta med alla dessa individer. För det är just vad de är. Individer med helt egna sätt att vara. Den ene är inte lik den andre. Jag börjar också känna mig mer till mods nu när jag vet vilka jag kommer att arbeta med varje dag. Sen vet jag ju också att det är ganska krävande att arbeta med människor som har såna diagnoser som våra har. Det är ju ingen dans på rosor, men jag kommer växa av det. Det vet jag med säkerhet.

Ja just det, jag fick även gå upp på en scen och presentera mig själv. Det var upprop för alla elever som ska gå på IV och då skulle även vi presentera oss tycktes det. Visst, jag är inte den som tycker att det är sådär förkrossande hemskt att prata inför folk. Men nu var jag tvungen att gå upp på en scen själv och prata lite inför människor jag aldrig träffat innan. Det var lite jobbigt måste jag säga, men det var bara att gilla läget.

Micke tittade förbi idag och klippte vårat gräs. Vi har inte varit lika mycket på hugget nu när jag jobbar och Fredrik pluggar. Det tar ju en liten stund innan man hittar balansen där med. Det är helt ovant för oss att vi båda har en massa saker för oss. Innan har ju antingen Fredrik jobbat och jag varit hemma, eller så har jag praktiserat/pluggat och han varit hemma. Men nu är vi båda helt slut när vi kommer hem. Men som sagt vi hittar snart väl fungerande rutiner =)

Förresten så har jag världens bästa sambo! Ända sen jag började jobba jag jag fått frukost på sängen varje dag. Varje dag har han gått upp innan mig och gjort iordning frukost bara till mig, inte till sig själv, vilket gör det hela ännu gulligare! Han är så omtänksam och tänker alltid på mig ♥
Fastän jag är grining på morgonen och inte är så bra att på att visa hur mycket jag uppskattar hans fina frukostar =P