Det här klippet såg jag på Elins blogg. Jag började gråta när jag tittade på den =( Vad vissa måste gå igenom... Att han klarar av att köra hela låten fastän han gråter är starkt!




Detta ska inte bli någon blogg med en massa klipp, men som jag sa har jag inte riktigt lust att skriva just nu.


Det är mycket som händer på jobbet som jag har att bearbeta lite grann... Men jag ska uppdatera er snart om allt som händer, eller bristen på saker som händer kanske man ska säga =P

Om man nu ska gifta sig ska man gifta sig så här!





Har fått gåshud varje gång jag har sett den här. Tycker att det är så orginellt och fint =)

Jag har verkligen tappat suget för att skriva i den här bloggen. Det känns som att jag inte riktigt har något vettigt att säga ändå. Jag menar, alla mina dagar ser i princip likadana ut.

Men nu blir det en uppdatering ialla fall =)

Slutet på förra veckan hör inte till de bästa. Fredriks styvmorfar Harry gick bort natten mellan onsdag och torsdag, så både han och jag låg vakna och tänkte och pratade en massa om det. Jag har inte träffat honom så mycket men jag blev ändå ledsen och grät några tårar. Det är alltid lika hemskt när sånt händer. Jag tänker på alla det verkligen påverkar. Så som Fredriks mormor. Tänk va hemskt att förlora den man har levt med så länge. Vill inte ens tänka tanken =(
Jag var tvungen att somna om för jag skulle upp och jobba, men Fredrik kunde inte somna så han satt uppe och spelade för att skingra tankarna. Han var ganska nere i ett par dagar och sånt påverkar mer än man tror. När han mår dåligt så mår jag dåligt, och inte lite sådär medkänsle-dåligt, utan jag mår också pyton. Men det är mycket bättre nu, både med honom och med mig.

Helgen spenderades i lugnhetens tecken. Vi skulle ha fredagsmys tänkte vi (eftersom att det inte blev något av det förra helgen!) men det gick inte denna fredag heller. I skrivande stund kan jag inte dra mig till minnes varför, men det var antagligen för att varken jag eller Fredrik var på humör.
Men när lördagen kom, kom även nya tag och vi åkte och handlade lite snacks och sånt till filmerna vi skulle se på kvällen. När vi skulle åka iväg och handla satte Fredrik på sig en munkjacka, och jag sa till honom att det var alldeles för varmt för en sån. Men i vanlig ordning struntade han i vad jag sa ( mest för att reta mig) och hade på sig den ialla fall. När vi sedan satte oss i bilen hittade han sin mössa och skulle vara ännu mer retsam och satte på sig den och ett par solbrillor och tyckte att han var såå cool =)

Äntligen har jag fått träffa eleverna! Har ju gått på jobbet i en över en vecka och hört om en massa namn men inte vetat vilka de pratar om. Men nu fick jag träffa nästan alla och börja skapa mig en egen bild om hur de är som personer. Jag kanske är färgad av det som de andra har sagt om dem, men jag tror inte att det är så farligt.

Första delen av dagen så var det bara de nya eleverna som skulle komma. 4 av 6 kom, och killen som jag ska vara med var tyvärr inte en av de 4. Han är på semester och vi vet inte riktigt när han kommer. Men förhoppningsvis snart!
De som var där var jättenervösa och tysta. Det var helt annorlunda från då de gamla eleverna kom. Då var det massa liv och rörelse. De fann sig direkt och började spela spel och snacka på. Det var så kul att se =) Jag kände med en gång hur kul och givande det kommer att bli att arbeta med alla dessa individer. För det är just vad de är. Individer med helt egna sätt att vara. Den ene är inte lik den andre. Jag börjar också känna mig mer till mods nu när jag vet vilka jag kommer att arbeta med varje dag. Sen vet jag ju också att det är ganska krävande att arbeta med människor som har såna diagnoser som våra har. Det är ju ingen dans på rosor, men jag kommer växa av det. Det vet jag med säkerhet.

Ja just det, jag fick även gå upp på en scen och presentera mig själv. Det var upprop för alla elever som ska gå på IV och då skulle även vi presentera oss tycktes det. Visst, jag är inte den som tycker att det är sådär förkrossande hemskt att prata inför folk. Men nu var jag tvungen att gå upp på en scen själv och prata lite inför människor jag aldrig träffat innan. Det var lite jobbigt måste jag säga, men det var bara att gilla läget.

Micke tittade förbi idag och klippte vårat gräs. Vi har inte varit lika mycket på hugget nu när jag jobbar och Fredrik pluggar. Det tar ju en liten stund innan man hittar balansen där med. Det är helt ovant för oss att vi båda har en massa saker för oss. Innan har ju antingen Fredrik jobbat och jag varit hemma, eller så har jag praktiserat/pluggat och han varit hemma. Men nu är vi båda helt slut när vi kommer hem. Men som sagt vi hittar snart väl fungerande rutiner =)

Förresten så har jag världens bästa sambo! Ända sen jag började jobba jag jag fått frukost på sängen varje dag. Varje dag har han gått upp innan mig och gjort iordning frukost bara till mig, inte till sig själv, vilket gör det hela ännu gulligare! Han är så omtänksam och tänker alltid på mig ♥
Fastän jag är grining på morgonen och inte är så bra att på att visa hur mycket jag uppskattar hans fina frukostar =P

Värst va jag har tappat suget för att skriva blogg...

Jag trodde först att jag inte alls skulle tycka om att blogga, men det visade sig att jag gillade att skriva, och jag hade saker att skriva om. Men nu känns det som att det inte händer så mycket värt att skriva om. Fast det egentligen händer mer än det har gjort hela sommaren =P

I fredags skulle vi mysa och kolla på film, men både jag och Fredrik var så himla trötta att vi bestämde oss för att skjuta upp det till lördags kvällen/natten.

För i lördags var det dags för årets kräftskiva! Visst, jag äter inte kräftor, men jag gillar sällskapet och stämningen. Peter var den som stod för bjuderiet och det var första gången jag var hemma hos honom. Nästan direkt efter att jag hade kommit in och ställt av mig allt så gick jag runt och hade husesyn för mig själv.
Folk får tycka vad de vill om det, men har man bjudit hem folk får man vänta sig att de går runt och kollar in allt! Vill man inte det ska man inte heller bjuda hem folk, alternativt låsa alla dörrar. Men jag tror inte Peter hade några problem med att jag spanade =)

Jennie var snäll nog att göra pasta och bacon sallad till mig och Tina eftersom att vi inte äter kräftor. Jag har lite svårt att sitta och demontera det djur jag sedan ska sitta och äta. Det känns lite äckligt och de luktar ju så snuskigt också =P Äckligast är ju dom som äter bajssträngen och hjärnan och sånt! Nej fy hur kan man göra det?

Hur som helst var det riktigt kul. Det var bra stämning och alla var glada. Jag och Fredrik var nyktra som vanligt och åkte hem lite tidigare. Det är bäst att lämna en fest innan alla bli för fulla och odrägliga =P Meningen var ju lite att vi skulle ha vår myskväll då istället, men det blev inte riktigt så. Fredrik somnade på soffan direkt när vi kom hem så vi gick och la oss. Jag befarar att vi har blivit pensionärer, hehe =P

Oj, va dålig jag har varit på att uppdatera bloggen. Förlåt! Har varit ganska trött och sliten efter jobbet den här veckan. Hoppas att det blir bättre.

Kanske ska berätta vad jag håller på med om dagarna =)

Jag ska vara elevassistent åt en kille som har en hörselskada och autism. De fick reda på att han var hörselskadad i våras och han är 16 år gammal! Det är ju helt ofattbart egentligen, men så är det ialla fall. Så det jag ska göra är att vara hans tolk och lära honom teckenspråk eftersom att han precis har börjat lära sig det. Utöver att han inte kan teckna så bra så kan han knappt skriva och läsa. Detta gör ju att det blir ännu svårare att lära honom teckenspråk, men som tur är får jag hjälp av den teckenspråksläraren han har haft hittills. Det var henne jag träffade förra torsdagen då jag skulle bedömas på mitt teckenspråk. Vi klickade redan då och när jag ringde och berättade för henne att jag fick jobbet blev hon jätteglad. Vi bokade in en tid så vi skulle snacka lite om vad hon har lärt honom och jag fick tips och idéer på hur jag ska göra med min undervisning. Hon kommer att ha några fler lektioner med honom som jag får vara med på, så att jag ser hur hon gör och kan försöka göra ungefär lika bra =)

Som det var sagt till en början skulle jag lära honom lite teckenspråk (som jag från och med nu kommer förkorta tsp) och även vara med honom typ hela tiden och teckna så mycket som möjligt så att han lär sig. Men nu visade det sig att de på arbetet vill att jag ska undervisa lärarna också, OCH att alla lektioner han har i skolan ska vara tsplektioner. Så jag ska helt plötsligt vara lärare... Det känns ju lite annorlunda än elevassistent, men jag får helt enkelt göra så bra jag kan ifrån mig. Men det stör mig faktiskt att de inte sa allt det här tidigare. Jag menar, jag måste nu få tag i material på mindre än en vecka och planera upp lektioner som jag aldrig har gjort innan. Men jag har bestämt mig för att vara duktig och fråga om hjälp om jag känner att jag inte riktigt klarar av allt de har lagt på mig.

Det arbetslag jag nu ingår är ett trevligt gäng. Visst känner jag mig som den nya och så. Men det gör man ju alltid. Jag är den yngsta och det märks ganska väl. Alla andra har barn och det märks även det. Om vi inte pratar om jobb så är samtalsämnet till 99% om barn och barnrelaterade saker. Detta intresserar ju inte mig för fem öre. Och speciellt inte sånt som de pratar om, inskolning hit och inskolning dit. Förhoppningsvis släpper väl den här känslan av att inte vara på samma nivå.

Jag har varit så trött den här veckan. Jag tror att jag har varit nära att somna på riktigt minst tre-fyra gånger. Så jag ska ladda kylen på jobbet med powerdrinks. Jag vet att det inte är nyttigt, men eftersom att jag inte dricker kaffe så måste jag ha något uppiggande =)

Fredrik började på komvux igår. Han har två år att plugga upp sina betyg, och sen 3 år att plugga till byggnadsingenjör. Tycker fan synd om honom! Fast han får skylla sig själv. Han kunde ju ha skött skolan när han väl gick där, fast jag kanske inte ska säga något... =P
Det bästa med att han pluggar på komvux är att vi är på samma skola! Han är på övervåningen och jag i källaren. Skolan har nämligen både gymnasieprogrammet IV och komvux. Så förhoppningsvis får vi en glimt av varandra lite då och då =)

Nu ska vi mysa och kolla på film =) Lovar att försöka uppdatera bloggen oftare!

I morgon är det dags. Då börjar knegarlivet =P

Det börjar kännas lite pirrigt. Det är som att börja skolan fast ändå inte. Jag kommer ju hamna på en plats där jag inte känner någon, precis som i skolan. Men nu har jag en massa ansvar, det har man ju inte riktigt i skolan. Där har man ju bara ansvar för sig själv. Nu känner jag ett ansvar för den här killen jag ska vara elevassistent åt och även till de som anställde mig. Jag måste ju nu möta deras förväntningar de har på mig. Tänk om jag inte alls passar med de som jag ska jobba med, eller att yrket inte känns bra. Men allt detta vet jag ju inte förrän jag har provat. Så det är bara att slänga sig in i det okända och se på det som att jag kommer lära mig otroligt mycket. Inte bara om hur det är att vara elevassistent och arbeta med ungdomar som har autism och asperger. Utan jag kommer lära mig väldigt mycket om mig själv också tror jag.

Hoppas att jag inte är allt för trött i morgon. Under sommaren har ju min dygnsrytm ändrats något, men jag håller på och kämpar för att blir mer trött på kvällen så att jag kan vakna lite mindre förstörd.
Det är tur att den här första veckan är utan elever så att jag kan känna in mig i arbetslaget och kanske hinna vrida tillbaka min dygnsrytm lite mer. Jag behöver nog all energi jag kan få när jag väl träffar de elever jag ska arbeta med ett år framöver.

Så här sista dagen av den lediga sommaren så börjar jag tänka på alla förväntningar jag hade innan sommaren. Jag kommer ihåg det så väl de där sista dagarna innan jag skulle flytta ner hit. Jag saknade Fredrik så mycket men var ändå ledsen över att jag skulle flytta ifrån alla.

Mina tankar var att denna sommar skulle bli minst lika bra som förra, eller bättre. Förra sommaren var bland de bästa i mitt liv. Jag fick vara med min nya pojkvän hela tiden och mysa så som bara nykära kan. Vi hade ganska bra med pengar och gick ut och åt fint ofta, solen var framme skapligt mycket och jag fick en massa nya vänner här nere i Halmstad. När det väl var dags för mig att åka hem grät både jag och Fredrik floder och det var bland det svåraste jag har gjort.

På något sätt visste jag ändå att denna sommaren inte skulle bli lika magisk och inte alls innehålla lika många fina middagar. Men att det skulle bli en sån händelselös sommar hade jag inte förberett mig på. Visst, man har ju alltid ganska stora förväntningar på sommaren och ledighet i övrigt. Att det ska vara bra väder, att man ska hitta på en massa saker och att alla ska vara glada hela tiden.

Jag ska inte säga att jag har haft det dåligt på något sätt. Jag älskar att bo med min älskling och trivs väldigt bra här nere, men, det kunde ha varit bättre med ekonomin. Det har varit helt åt helvete med ekonomin för att vara ärlig. Vi har knappt klarat oss, och då har vi snålat. Snålat riktigt mycket. Mer än vad vi egentligen har orkat med. Varje sak vi har köpt har vi tänkt igenom, så ska man inte behöva ha det.

Men nu är det över med det. Jag ska jobba och Fredrik plugga, så snart kommer vi sakta men säkert i balans igen. Men det har varit riktigt tufft. Det har tagit ut sin rätt på både mig och Fredrik. Kanske mest på Fredrik. Men han kommer nog känna att det är bättre när han börjar skolan.

Jag vill tacka min kära familj som har hjälpt oss nu under sommaren. Vi skulle verkligen inte ha klarat oss utan er. Det är svårt att förklara hur bra det känns att ha en familj som villkorslöst hjälper en när man har det svårt. Det är verkligen ovärderligt!


Men tro mig, vi ska se till att vi aldrig någonsin mer hamnar i den här situationen igen. Vi har planerat vår ekonomi så att vi är säkra nästa sommar och förhoppningsvis mer än så. Men det är bara så långt fram man kan planera, resten kommer när det kommer. Man kan ju aldrig veta hur det ser ut om ett år. Vem vet, jag kanske får jobba kvar.

Igår flängde jag och Fredrik runt på stan. Vi skulle till banken och hämta ut lite avier som Fredrik har fått, till facket så att jag kunde skriva in mig och till HFAB och skriva in mig på hyreskontraktet.

Först åkte vi till banken och Fredrik tjatade om att han ville ha en frapino på Espresso House så jag gick dit medan han var på banken. På vägen mellan parkeringen och Espresso House trodde jag att jag skulle dö. Det var så otroligt varmt och kvavt och jag var så törstig. När jag väl kom fram så hade de ingen frapino, eller jo, de hade det på gång men mjölken var inte tillräckligt fryst så de kunde inte göra iordning några på ett bra tag. Så jag tog en vatten och vandrade tillbaka i värmen. Jag visste att Fredrik skulle bli lite putt eftersom att frapino är allt han vill ha när vi är på stan. Det och pizza.

Efter det åkte vi till facket och jag gick in och Fredrik stannade utanför och pratade med ett försäkringsbolag som vi försöker få pengar ifrån.
Tanken var först att jag bara skulle gå med i a-kassan och kanske senare i facket. Men jag började av misstag att fylla i facket delen först och när jag upptäckte det så orkade jag inte säga till. Men det kanske är lika bra det eftersom att jag tror att jag vill engagera mig fackligt i framtiden. Främst om jag ska jobba på fritidsgårdarna här, för det måste jag! Måste göra saker och ting bättre för de som arbetar, och i längden för ungdomarna. Men det finns ju inget som säger att jag inte kommer hamna på någon gård framöver, tanken är ju liksom det.


Jag berättade det för tanten på facket att jag kanske är lite sugen på att engagera mig och hon nästintill jublade och sa att de verkligen vill ha in så många unga som de kan som kan ta efter de gamla sen. Hon sa även att de vill ha en som är ungdomsansvarig och att jag gärna fick bli det. Men jag får vänta lite med det. Jag vill jobba in mig lite på det nya jobbet först, sen kan jag ta fackliga utbildningar och sånt.

Vi var klara med allt det vid 15.55 och fick verkligen skynda oss till HFAB för att hinna innan de stängde. När vi kom in där fick vi veta att det finns en lag som säger att man måste ha varit skriven på samma adress i två år innan man får skriva in den andra på kontraktet. Jag förstår förvisso varför den här lagen finns, men det är ju ganska dumt ändå. Om nu Fredrik skulle dö (peppar peppar) så åker jag ut på gatan. Jag har ingen möjlighet att hitta en lägenhet så fort och egentligen ingenstans att ta vägen. Men nu kommer det ju inte hända men det är sjukt att man kan hamna i den situationen.

Efter det tog vi det väldigt lugnt och Fredrik spelade lite medan jag pulade med annat här hemma.

Senare på kvällen skulle jag till macken för att handla lite och gick då förbi Jennie och Simme. Danne var där och killarna skulle spela lite gitarr. Jag skulle ju bara gå förbi för att säga hej, men jag fastnade med Jennie på altanen i ett par timmar =) Vi snackade om allt mellan himmel och jord och det var skönt att få lite tjejsnack! Får se till att svänga förbi fler gånger.

Jag och Fredrik skulle egentligen kolla på film igår, men det blev så sent hos Jennie så det blir idag istället. Det står mellan American Psyco och Jarhead. Fredrik har sett båda och jag har inte sett någon, så jag får nog bestämma =P Tror att det blir American Psyco.

JAG FICK JOBBET!! =D Wiie =)

Innan jag skulle iväg och träffa teckenspråksläraren så var jag ganska nervös och jag började oroa mig lite för hur stort och viktigt det här jobbet är. Jag ska ju liksom inte bara vara elevassistent utan också lära den här killen ett språk. Men när jag väl satt där och snackade med henne  så kändes det verkligen bra och vi klickade direkt. Vi började till och med att diskutera hur vi skulle samarbeta och så om jag nu fick jobbet.
Så när jag åkte därifrån hade jag ett leende på läpparna och kände mig inte alls orolig eller nervös längre.

Efter ca tre timmar ringde de och erbjöd mig jobbet. Jag börjar på måndag kl 9 =) Det känns verkligen hur bra som helst och jag hoppas att jag kommer göra ett bra jobb. Jag fick också typ den lönen jag ville ha, och det är ingen dålig lön kan jag säga =P
Nej, jag är riktigt peppad och Fredrik med. Han börjar skola på torsdag så nu blir det verkligen andra tiden. Från att ha suttit på våra arslen hela sommaren till att ha fullt upp. Det kommer ta en stund att vänja sig, men det kommer bli väldigt skönt.'

Men Fredrik kom till en insikt idag. Han hjälpte mig med disken och så kom han på att jag antagligen kommer vara den som kommer hem senast av oss på dagarna och då blir det upp till han att laga mat eller åtminstone förbereda den. Det verkade sätta lite skräck i honom. Han är ju en riktigt lat människa som inte gör något i onödan ungefär. Speciellt inte om det involverar städning eller matlagning. Men nu ska det bli andra bullar! Han ska allt växa till sig lite =P

Imorgon ska jag till kommunal kontoret och skriva in mig i a-kassan och jag tror att jag ska gå med i facket också. Jag hade storslagna planer på att engagera mig jättemycket i facket innan om jag skulle jobba på en fritidsgård här. Men den här verksamheten verkar väldigt bra så jag vet inte om det är värt det. Men jag får se i morgon.

Nu ska jag baka lite banankaka hade jag tänkt. Världens godaste banankaka! =)

Ja just, tack alla för era gratulationer! (inte på bloggen, utan på telefon osv) Det värmer hjärtat att ni bryr er så mycket om mig =) <3

Antingen så händer det ingenting i mitt liv, eller så händer det alldeles för mycket. Jag har inte riktigt bestämt mig.

Igår var jag på anställningsintervju. Det var för en elevassistent tjänst där man även skulle vara teckenspråkskunnig, så det var ju givet att jag skulle söka det. När jag satt där fick jag veta att den killen man ska vara assistent åt inte kunde teckenspråk, att man skulle lära honom det. Det gjorde ju det hela lite mer avancerat. Men ändå ganska spännande. Det gick ialla fall väldigt bra på intervjun och de gillade mig. Om jag får jobbet så kommer jag börja redan på måndag så det blir snabba puckar. Idag ringde de och sa att det hade väldigt svårt att bestämma mellan mig och en annan tjej så de hade ringt in en teckenspråkslärare som ska kolla hur mycket vi kan och så. Jag ska dit i morgon klockan 10 och det skulle ta ungefär en halvtimme sa dom. Jag är faktiskt riktigt nervös. Jag menar, nu ska någon sitta och bedöma min förmåga att teckna, det känns ju jättekonstigt. Det är ju som om någon ska sitta och lyssna på varje ord du säger och sedan bedömma om du kan prata korrekt. Fast nej, det är ännu värre för jag tecknar ju inte dagligen och ännu mindre nu när jag har flyttat. Men jag kan ju inte göra mer än vad jag kan. Så är det inte tillräckligt så finns det ju inget mer jag kan göra. Men det ska nog gå bra, så länge hon inte vill att jag ska teckna en massa konstiga ord och meningar.

Min bror, hans fru Sandra och världens sötaste bäbis var i Halmstad igår så de ville komma förbi och hälsa på innan de åkte hem igen.
Så efter intervjun åkte jag raka vägen hem och plockade i ordning. Efter en stund kom de och hade med sig fika =)
De gick husesyn och de tyckte att vi bodde fint =) Jag högg tag i Ellie så fort jag kunde och pussades och gosade med henne mest hela tiden. Hon måste vara världens mest underbara barn. Hon är glad 99,5% av tiden och är så lugn. Det är lite magiskt när jag träffar henne för jag blir alldeles varm inombords och vill bara hålla henne och gosa =) Jag vill verkligen träffa henne oftare så vi får se till att åka till dem så ofta vi bara kan så att jag får gosa och leka med henne. Hon ska veta vem jag är och att faster är snäll och rolig =)

Nu var den här helgen slut. Det har varit så mysigt att ha Elin här! Helgen bara flög förbi =(

I fredags var jag alldeles stirrig innan hon kom. Jag kände mig både förväntansfull och nervös. Varför jag kände mig nervös vet jag inte, men jag hoppades att hon skulle trivas här. När hon äntligen kom så blev jag så himla glad.

Jag plockade upp henne i centrum och packade bilen med allt hon hade med sig. Hon hade med sig två påsar och två förpackningar toapapper från min mamma. Tack mamma för allt! Och så hade hon med sig en massa till sig själv också så klart. Vi började laga mat ganska snart efter att hon kom eftersom att både jag, hon och Fredrik var hungriga. Jag hade tänkt att göra chilikassler som varken Fredrik eller Elin har hört talas om! Herregud, jag trodde att alla hade ätit det. Jag har aldrig gjort det innan men det blev gott =)

Efter det åkte jag och Elin till Östra stranden för att det var så fint väder. Det var ganska sent och vi tänkte inte bada men jag ville visa henne lite hav ialla fall. Det blåste som fan så vi blev inte så långvariga men en stund stannade vi ialla fall. Innan vi åkte hem igen så köpte vi lite kulglass =) Jag köpte med en tiramisu kula till Fredrik eftersom att han har undrat så länge hur det smakar =)